Händer årgång 1919
Min Äiti Vilma fyller 93 år om exakt en månad, den 16 april. Hon har alltid varit en flitens människa och tanken svindlar när jag betänker allt vad hon uträttat i sitt liv. Hur många människor har dessa händer hjälpt. Hur mycket har de gett och hur otaligt många har fått ta emot hennes händers arbete. Tack för att jag har dig till mamma.Orka Kolkko
Hur kommer det sig att jag som aldrig tillåter mig bli sjuk sitter med feber, är snorig och helt håglös? Varenda gång kroppen min skickar ut sjuksignaler så brukar jag intala mig att jag är frisk och faktiskt brukar det gå över. Nåja det lär väl detta också göra i sinom tid. Förhoppningsvis redan imorgon bitti. Hela dagen har jag sett mig åka skidor i det helt fantastiska vädret. En strålande solig dag som denna kan man bara inte vara inne. Satt en stund ute men insåg efter fem minuter att det bästa för mig var sängen i ett rum med neddragna persienner. Inte för att det känns bättre nu. Det är som min son Anton sa till Joel när den sistnämnde ville till Kolkko och fiska,
-Orka Kolkko. Precis så har det känts hela dagen, inget lockar.
Det bästa som hänt denna helg är att allas vår Aili sovit över och spritt glädje. Det är så trist när Hanna ringer och frågar om hon snart får henne tillbaka;-) Men ok, de erfarna far- och morföräldrarna säger att det bästa med barnbarn är att man själv bestämmer när man får ha barnet. Jag kan nog inte riktigt hålla med för ibland vill jag att hon och alla som vill borde bo i ett kollektiv, alldeles nära varandra. Aili har börjat krypa för ett tag sedan och nu är hon stadig när hon står med stöd. Älskade unge. 
Laura spelar teater
Igår hade Galningarna blomstrar tidigt i år premiär på Tornedalsteaterna. Laura fick mycket positiv kritik. Ska se den på fredag kväll. Det är så man blir stolt över alla oanade talanger som Laura visar.Korttolahti
Williams faster Kristina skickade ett foto på en glad William framme i stugan i Korttolahti. De två har korsat Torne Träsk med skoter och bitvis med William efter på rattkälke. Idag har Johannes också kommit dit och jag är rätt säker på att de hittar på en del skoj. Tack snälla Kristina för att du är en så bra faster och för att du tar dig tid för Wille. Det värmer.Drakens hölada
Jag har i december skrivit om draken som snart vaknar. Det här måste vara dess hölada så stor som den är. När jag kommer ut på Kaunisjärvi blir jag bara häpen. Nog har jag sett byggnaden resa sig på området när jag varit där och jobbat men den passar som inte här, inte på min sjö. Nåja, man får vara lite förnöjsam då den är blå och går lite ihop med snön och himlen. Time changes.Solig lördag
Vi struntar i häftiga skotrar
Fina Leoni och jag har åkt skidor ända tills Aili somna i pulkan.Värsta Mäntyranta
Visst har jag åkt skidor. Idag hände det. Alla muskler skulle få jobba. Och det fick de sannerligen. Först måste jag lära mig det där med valla. Karin Skogsdal lärde mig att Blå Swix går i alla väder. Men sannerligen inte i kväll. Först var jag lite orolig att inte lamporna skulle tändas för innan jag kom iväg var det redan skymmning. Ok, uppe på Sahavaara parkering tog jag helt resolut ner skidorna från det tidigare nämnda takräcket. På med de minst tio år gamla skidorna med de minst lika gamla pjäxorna och ner för första kvindomsprovet. Lika med störtlopp med en halsbrytande fart, Klarade det rätt snyggt med bortplogade spåret som följde där nere. Någon har kört en maskin på spåret, tror det är något samband med gruvan och elledningar. Sen var det bara uppför för att föjas av nedför med ett spår som inte existerade längre. Jag kunde lika gärna ha åkt ute på ängen hemma, helt ospårat. Min ambition var minst 7,5 km men det blev nog ändå lika mycket konditionsträning i snödjupet. Kände mig ensammast i världen med vinande vind i öronen och skidor som försvann i snödjupet. Plötsligt ringer telefonen i fickan och Laura har en fråga. Blev glad att någon ville prata men sa att jag måste ringa upp när jag är hemma för jag höll på att frysa till. Uppför alla backar och tillslut blir man till och med glad att se belysningen från kyrkogården för då visste jag att det inte är långt kvar till bilen. 2,5 får räcka. Jag vill hem. Nästa gång tar jag skoterleden för den vet jag att det ibland kommer möte på. Skam den som ger sig. Peltonen och jag klarade det.Nätlös
Ibland händer det faktiskt att nätet inte fungerar och då är man plötsligt utan telefon. I den finns ju hela ens kontaktnät. Blir direkt lite besvärligare. Så Hanna, du kan ringa mig på hustelefonen, du ser att den faktiskt behövs än ;-)
Stållärarna
Omdömen i svenska och engelska ska skrivas. Jag som inte arbetar heltid har "bara" åttio stycken att skriva. Vi ska ha stenkoll på var eleverna är i sitt kunskapshämtande och vad som behöver utvecklas. En gång per termin. Det ni.